Test i logisk slutledningsförmåga och övningsfrågor

Om test i logisk slutledningsförmåga

De logiktest som arbetsgivare använder i samband med rekrytering mäter vanligen din förmåga till abstrakt tänkande, diagrammatisk förståelse eller induktiv slutledningsförmåga. Många företag använder dessa test för att sålla fram relevanta kandidater till en viss position. Nedan länkar vi till information om några av de vanligaste logiska testerna från ledande testföretag:

• Talent Q-test i logik
• Saville-test i abstrakt tänkande
• SHL-test i logiskt tänkande
• Cubiks-test i diagrammatisk förståelse
• Kenexa-test i logik
• cut-e-test i logisk förmåga

Gratis frågor för logiska test

Termen ”logiktest” används för att beskriva både icke-verbala och textbaserade logiktest. Nedan presenterar vi en exempelfråga från ett typiskt icke-verbalt logiktest, liksom tre exempelfrågor från textbaserade test i logisk slutledningsförmåga. Din uppgift är att väja korrekt svar för var och en av frågorna. Försök lösa uppgiften innan du tittar på svarsförklaringen.

(1) Välj den symbol som saknas i symbolserien från svarsalternativen i den undre raden

Korrekt svar:

Var och en av kvadraterna innehåller 3 figurer. Den svarta cirkeln är den enda som finns i samtliga kvadrater. Den flyttar sig i figuren, ett steg i taget. De övriga figurerna visas i två kvadrater efter varandra, och försvinner sedan. De figurer som är kvar i kvadraten, jämfört med den föregående kvadraten till vänster, behåller sin relativa position till varandra. Med undantag av cirkeln.

(2) Om det inte finns några dansare som inte är smala, och det inte finns några sångare som inte också är dansare, vilket av nedanstående påståenden är alltid sant?

1. Det finns inga smala personer som inte också är dansare
2. Alla sångare är smala
3. Alla smala personer är sångare
4. Inget av ovanstående alternativ

Svar:

Det som gör frågan knepig är att frågan är formulerad i form av negativa påståenden. Det innebär att vi först måste identifiera de ingående grupperna ”smala”, ”dansare” och ”sångare”, och sedan hur de relaterar till varandra. Om vi lägger in dem i ett diagram, som i bilden ovan, blir deras relation tydligare. Det enda logiskt sanna svaret bli med andra ord att ”alla sångare är smala”, vilket alltså är det korrekta svaret.

(3) Danne är Göstas son och Yngves bror. Margareta är Yngves mamma och Lisas dotter. Vilket av nedanstående påståenden följer logiskt?

1. Lisa är Dannes svärmor
2. Margareta är Dannes mamma
3. Lisa är Göstas mormor
4. Inget av ovanstående alternativ

Svar: Danne och Yngve är bröder, men vi vet inte om de är hel- eller halvsyskon. Margareta, som är Yngves mamma, behöver inte vara Dannes Mamma. Och slutligen Gösta, som är Dannes far, behöver inte vara Yngves pappa. Det korrekta svaret blir därmed ”Inget av ovanstående alternativ”.

(4) Följande data publicerades av kålodlarnas förening 2007: 80% av skördade kålhuvuden var tunga (över 0,5 kg), 10% av kålhuvudena var gröna, 60% var röda och 50% var stora, med en diameter över 10 cm. Vilket av nedanstående påståenden är garanterat falskt?

1. Alla röda kålhuvuden var stora
2. 30% av de röda kålhuvudena var stora
3. Inga kålhuvuden var både gröna och stora
4. Hälften av kålhuvudena var små

Du måste gå igenom sanningshalten i vart och ett av påståendena för att komma fram till det korrekta svaret.

1. Alla röda kålhuvuden var stora. Alla röda kålhuvuden var bevisligen inte stora. Vi vet att 60% av de skördade kålhuvudena var röda och att endast 50% skördade kålhuvuden var stora. Det skapar en logisk omöjlighet eftersom 60% + 50% = 110%. Påståendet måste vara falskt, så vi kan anta att detta är det korrekta svaret (kom ihåg att vi letar efter ett falskt påstående). Men låt oss ta en titt på de övriga påståendena hur som helst.
2. 30% av de röda kålhuvudena var stora. Vi vet att 60% av kålhuvudena var röda och att 50% var stora, så det blir som ovan en överlappning på minst 10%, ergo 60% + 50% = 110%. Vi dock inte hur stort överlappningen är. Påståendet kan med andra ord vara sant, men vi vet inte. Och kom ihåg, vi letar efter ett påstående som måste vara falskt.
3. Inga kålhuvuden var både gröna och stora. Vi vet att 10% av kålhuvuden var gröna och att 50% var stora, så det är möjligt att det inte är något överlapp mellan påståendena (10% + 50% = 60%). Påståendet kan således uteslutas som det korrekta svaret eftersom det kan vara både sant eller falskt, vi kan inte veta. Och vi letar alltså efter det alternativ som garanterat är falskt.
4. Hälften av kålhuvudena var små. Vi vet att 50% av kålhuvudena var stora, så den andra hälften kan mycket väl ha varit små, men det kan vi inte veta. Och vil letar alltså efter ett garanterat falskt påstående.

Det korrekta svaret är som redan konstaterats med andra ord ”Alla röda kålhuvuden var stora”.

Vad är logisk slutledningsförmåga?

Frågor på logiska test faller i stort sett i tre olika kategorier: deduktiv logik, induktiv logik och abduktiv logik. Alla tre kan förekomma när ett företag söker bedöma din logiska slutledningsförmåga. Det är därför viktigt att du förstår de olika kategorierna, liksom vilken typ av svar du förväntas avge.

Deduktiv slutledning och deduktiv logik

Den här delen av ett test i logiskt tänkande kräver att du drar en slutsats av ett eller flera påståenden eller premisser och kommer fram till ett logiskt vattentätt resultat. Om premisserna stämmer och villkoren är klara kan du dra en korrekt slutsats från dem med hjälp av deduktiv slutledningsförmåga. Slutsatsen är endast giltig om premisserna stämmer. Enkelt uttryckt innebär deduktiv logik att du kommer fram till en slutsats uppifrån och ner.

Detta angreppsätt skiljer sig från induktiv logik som tvärtom resonerar nerifrån och upp. Att resonera uppifrån och ner innebär att du når din slutsats genom att applicera en uppsättning regler som sats för ett visst problem, och sedan utesluta alla svar som inte stämmer med dem, tills endast ett svar, det korrekta, återstår. Deduktiv slutlednings skiljer sig från abduktiv på så sätt att villkoren enligt vilka ett påstående kan vara sant eller falskt går i samma riktning som slutsatsen, medan villkoren i abduktiv logik går i motsatt riktning till slutsatsen. Låt oss titta på ett klassiskt exempel på deduktiv logik, från den antika grekiska tänkaren Sokrates.

• Alla människor är dödliga (första premissen)
• Sokrates är en människa (andra premissen)
• Ergo: Sokrates är dödlig (slutsats)

I exemplet ovan ser du enkelt att bägge premisserna är giltiga. Således är slutsatsen korrekt i enlighet med den deduktiva logikens regler.

Induktiv slutledning och induktiv logik

Inom induktiv logik fungerar premisserna som starka indikatorer på att en viss slutsats är korrekt. Inom deduktiv logik finns det aldrig några tvivel om en slutsats är sann eller falsk, slutsatsens sanningsvärde är absolut om deduktionens regler följts. Inom induktiv logik däremot är slutsatsen ofta dock endast den mest sannolika baserat på evidensen, snarare än en absolut säkerhet. Premisserna för ett induktivt resonemang pekar mer eller mindre klart mot en viss slutsats, men bestämmer den inte absolut. Eller annorlunda uttryckt, premisserna ger stöd för en viss slutsats, men garanterar den inte. Ett exempel på induktiv logik är följande påstående:

“Gräset har blivit vått vid ett flertal tillfällen när det regnat. Alltså blir gräset alltid vått när det regnat.

Ovanstående slutsats verkar övertygande, men den är inte logiskt sann. Det finns åtskilliga icke nämnda faktorer som kan påverka slutsatsen. Någon kanske har slagit upp ett tält på gräsmattan som skyddar den från regn. Gräsmattan kanske är inomhus, och så vidare. Känner du igen denna typ av logik, så beror det på att den har ett annat namn: Empiri, det vill säga den logik som används av vetenskapsmän.

Abduktiv slutledningsförmåga och abduktiv logik

Den här typen av logik skiljer sig från de övriga två på så sätt att den börjar med en observation och söker sedan hitta den mest troliga förklaringen. Givet en giltig slutsats söker denna typ av logik hitta de troligaste premisserna som baserat på reglerna och slutsatserna, stödjer den bakomliggande logiken. Ett bra exempel är nedanstående resonemang.

“När det regnar blir gräset är vått. Just nu är gräset vått. Det är därmed troligt att det har regnat.”

Den här typen av resonemang används ofta för att ta fram hypoteser inom skilda områden, hypoteser som sedan kan visa sig vara sanna eller falska. Som vi såg i exemplet ovan, givet observationen och abduktiv logik, så är det mycket troligt att gräset är vått just därför att det har regnat. Men det kan även vara så att gräset är vått av andra skäl som själva observationen inte redogör för. Någon kan till exempel satt på en sprinkler. Detta är på många sätt den knepigaste typen av logik, eftersom slutsatsen alltid är osäker. Det bästa sättet att förbered dig för den här typen av test är att öva och åter öva så att du bekantar dig med testformaten och frågorna.

Registrera konto hos JobTestPrep

JobTestPrep hjälper dig att öva inför logiska test. Vårt kompletta övningspaket innehåller dussintals övningstest för de olika typerna av logiktest som finns på marknaden, såväl icke-verbala som språkbaserade test. Övningspaketet innehåller även videotutorials och studieguider. Med vår hjälp vässar du enkelt dina testresultat och landar ditt drömjobb.